HbA1c

Imorgon är det dax för återbesök på barnmottagningen igen.

 
 

Vad är HbA1c?

 

Äggviteämnet (proteinet) hemoglobin, Hb, finns i de röda blodkropparna, som transporterar syre. På hemoglobin kan det fastna sockermolekyler. Då bildas HbA1c, ett så kallat glykerat hemoglobin. Andelen sådant hemoglobin med socker på, HbA1c, ökar med antalet timmar per dygn som man har högt blodsocker. Det ökar snabbare ju högre blodsockret är.

När man mäter HbA1c med blodprov får man ett värde i mmol/mol. Det står för hur mycket socker som är bundet till hemoglobinet. HbA1c-värdet avspeglar hur blodsockret varit under omkring 3 månader och främst under de senaste 6-8 veckorna. Det beror på att varje dag bildas nya röda blodkroppar, medan andra som hunnit bli gamla bryts ned efter ca 120 dagar.

Om HbA1c är högt ökar risken för följdsjukdomar i blodkärl, ögon, njurar, hjärta och nerver (sena komplikationer). Det kan vara till hjälp att tänka att varje förbättring av HbA1c är värdefull, även om själva värdet inte är helt tillfredsställande.

Bäst är att ha ett HbA1c under 52 mmol/mol. Diabetesteamet har riktlinjer för åtgärder vid HbA1c-värden vid olika nivåer. Ett stigande HbA1c är en larmsignal som säger: Vad nu då? Vad behöver jag nu göra?

Man behöver kolla HbA1c minst var tredje månad, och oftare om det är högt. 

http://www.diabit.se/blodsocker/vad-ar-hba1c

 

Läs gärna mer på:

http://www.1177.se/Vasternorrland/Fakta-och-rad/Undersokningar/HbA1c/

 

 

 

 


Å vad gott - Det vill jag också ha!


 
Så när nu Gustaf vill tex äta en glass i den härligt gassande sommarsolen så räknar vi enligt 500-regeln :) En fantastisk uppfinning för en diabetiker :)))
 
Hur går det till då? Jo nu ska ni få höra :)
 

 
 
500-regeln
Det är i första hand kolhydraterna i maten som behöver insulin för att tas upp i kroppen och göra nytta. Den så kallade 500-regeln är ett sätt att räkna ut hur mycket insulin man behöver ta till en viss mängd kolhydrater i maten. Den fungerar så att man räknar ut hur mycket insulin man i genomsnitt brukar behöva under ett dygn, både långtidsverkande och direktverkande eller allt man tar i sin insulinpump.

Man dividerar siffran 500 med sin totala dygnsdos insulin.
Den siffra man då får fram motsvarar hur många gram kolhydrater en enhet insulin ”tar hand om”.

Exempel: Du eller ditt barn behöver 33 enheter/dygn. 500/33≈15. Alltså bör det gå åt 1 enhet insulin om du äter 15 g kolhydrat, t ex ett äpple. 

Skulle du i stället vara sugen på två smörgåsar och ett glas mjölk behöver du troligen ta 2,5 -3 enheter eftersom det är ca 15 g kolhydrater i en smörgås och 10 g i ett glas mjölk (15 + 15 + 10 = 40 g kolhydrater.)

Dietisten tipsar
Smile
Se hur mycket kolhydrater det finns i några olika
pdfgodissorter
pdfsnacks
http://www.diabit.se/mat/500-regeln

Högt blodsocker - Hur gör man då?

Ja så är det ju. Vi klarar ju inte av att hålla Gustafs sockernivå perfekt hela tiden och då har vi fått en formel som hjälper oss att räkna ut hur mycket extra insulin som vi kan ge. Men det är ju inte bara att korrigera naturligtvis, man måste ha i åtanke när han fick insulin sist så inte den nyss givna effekten hunnit verka osv. Vi brukar hålla oss till två timmar efter senaste insulindos Novorapid, alternativt att det blir en justering vid nästa måltid.
dhttp://www.diabit.se/insulin/100-regeln kan man läsa följande:

100-regeln
En tumregel kan vara till hjälp när man ska ge extra insulin. Den s k 100-regeln är ett sätt att grovt uppskatta insulinets effekt. Du kan själv testa hur 100-regeln stämmer på dig/ditt barn. 


100-regeln:
100/totala dygnsdosen insulin 
Resultatet säger hur mycket en enhet (1 E) direktverkande insulin sänker blodsockret med i mmol/l.


Exempel:
Anna har 24 E basinsulin + 26 E måltidsinsulin = dygnsdos 50 E. En enhet kan då tänkas sänka Annas blodsocker med 100/50 = 2 mmol/l. En extrados på 4 E skulle förväntas sänka blodsockret med omkring 8 mmol/l.


Syraförgiftning - högt blodsocker med syror

Insulinbrist kan uppstå i kroppen exempelvis om man glömt ta insulinet, tagit för lite insulin under infektion med feber, annan svår stress, eller vid avbrott i insulintillförseln från en insulinpump. Högt blodsocker kan efter några timmar leda till ökade urinmängder, törst, magont och trötthet. Om insulinbristen får fortsätta och tilltar bildas syror (ketoner).
Vid syrabildning blir man illamående, får ont i magen, sjukdomskänsla, kräks kanske, blir trött, efterhand slö och påverkad. Det uppstår en syraförgiftning (ketoacidos) som allvarligt försämrar de flesta funktioner i kroppen. Till slut kan man bli medvetslös i syraförgiftning. Det är livsfarligt, så det gäller att upptäcka syror och behandla insulinbristen i tid.
Syrorna blir synliga på urinstickan. Urinstickor som Ketodiastix eller Ketodiabur ger bra information. Har man en blodketonmätare kan man även mäta mängden keton (betahydroxysmörsyra) i blodet. Värden på 0.8 eller högre betyder syrabildning, och är värdet närmare 3 är det hög risk för syraförgiftning. Har man inte sådan mätare går det bra att kontrollera syror i urinen.
Även effekten av insulin försämras av syrorna. Därför måste man ge mycket mer insulin än vanligt för att få bort syrorna, och fortsätta kolla syror i antingen blod eller urin. Har man urinstickor behöver man kolla urinketoner varje gång man kissar tills syrorna är borta.
Läs om att [LINK=/akuta-situationer/behandla-syraforgiftning]behandla akut syraförgiftning[/LINK]
Ta kontakt med sjukhus om du har både högt blodsocker och syror. [I]
Svår ketoacidos kan vara livsfarligt.[/I]

Insulinbrist kan uppstå i kroppen exempelvis om man

glömt ta insulinet,

tagit för lite insulin under infektion med feber,

annan svår stress, eller

vid avbrott i insulintillförseln från en insulinpump.

  • Är det ett tillfälligt högt blodsocker behöver du inte vara orolig, det räcker med lite extra insulin när du ska äta.
  • Kontrollera blodsockret igen innan maten. Kontrollera blodsockret igen efter två timmar.
  • Om värdet är det samma eller har stigit, ta extra insulin och kolla dina värden igen efter två timmar.
  • Om det fortfarande inte sjunker och om du börjar må illa ska du undersöka om det finns ketoner i blodet.
  • Blir du någonsin osäker bör du alltid ringa till den mottagning eller det sjukhus där de känner dig.
  • Om det är över 15 mmol/L så ska du mäta om du har ketoner (syror). Om du inte har ketoner, så är det förhöjda blodsockret tillfälligt.

Högt blodsocker kan efter några timmar leda till ökade urinmängder, törst, magont och trötthet. Om insulinbristen får fortsätta och tilltar bildas syror (ketoner).

Vid syrabildning blir man

illamående,

får ont i magen,

sjukdomskänsla,

kräks kanske,

blir trött,

efterhand slö och påverkad.

Det uppstår en syraförgiftning (ketoacidos) som allvarligt försämrar de flesta funktioner i kroppen. Till slut kan man bli medvetslös i syraförgiftning. Det är livsfarligt, så det gäller att upptäcka syror och behandla insulinbristen i tid.

  • Syrorna blir synliga på urinstickan. Urinstickor som Ketodiastix eller Ketodiabur ger bra information.
  • Har man en blodketonmätare kan man även mäta mängden keton (betahydroxysmörsyra) i blodet.

  • Värden på 0.8 eller högre betyder syrabildning, och är värdet närmare 3 är det hög risk för syraförgiftning.

  • Har man inte sådan mätare går det bra att kontrollera syror i urinen.

Även effekten av insulin försämras av syrorna.
Därför måste man ge mycket mer insulin än vanligt för att få bort syrorna, och fortsätta kolla syror i antingen blod eller urin.
  • Har man urinstickor behöver man kolla urinketoner varje gång man kissar tills syrorna är borta.
Ta kontakt med sjukhus om du har både högt blodsocker och syror.
Svår ketoacidos kan vara livsfarligt.
Vid akut syraförgiftning (ketoacidos) med högt blodsocker behöver man ge flera extra insulindoser på 0,1 E/kg (ex 4 enheter om man väger 40 kg) med 1-2 timmars mellanrum, och se till att dricka ordentligt, gärna något med socker i för att få energi. Enligt http://www.diabit.se/akuta-situationer/behandla-syraforgiftning
Man följer blodsocker och syror i blod eller urin med 1-2 timmars mellanrum tills syrorna börjar försvinna.

Blodsocker

För att se hur man tar ett blodsocker med Gustafs utrustning följ länken.
http://ss67i01.stream.ip-only.net/standalone/abbott/index.htm


Insulin dosering/dagbok

Detta var ett väldigt jobbigt moment... Att ta ansvar för Gustafs insulinbehov som ständigt skiftar! Men vi har klarat det rätt bra trots allt! Tack å lov!

Remissionsfasen har påverkat inställningen av doserna... precis när man trodde att man funnit en bra dos så är det dax att korrigera igen...

För att justeringen ska fungera som bäst, måste vi föra dagbok över blodsockernivåerna hela tiden. Blodsocker tar Gustaf före varje måltid och sedan tas ett kontrollvärde för att kontrollera att rätt dos är given. Men ett blodsocker kan vi ta innan fysiskaktivitet, vid sjukdom och så vidare. Vi tar ofta ett blodsocker på natten runt 2.00, detta innebär att vi får väcka Gustaf.



Dosering av insulin

Behovet av insulin varierar från person till person och kan bland annat bero på:

  • Om bukspottskörteln fortfarande producerar något insulin
  • Hur snabbt insulinet tas upp från stickstället till blodet
  • Var i kroppen insulinet injiceras
  • Hur djupt man injicerar
  • Hur stor måltiden är
  • Psykisk stress, som ökar behovet
  • Fysisk aktivitet som minskar behovet
  • Hormonella faktorer, t.ex pubertet och graviditet som ökar behovet.
  • Insulinbehov

Även om insulinbehovet varierar brukar man brukar ange följande ungefärliga tumregler för insulinbehov per dygn:

  • Under uppväxtåren : 0,7 - 1,0 enheter per kilo kroppsvikt och dygn
  • Under pubertetsåren : 1,0 - 1,5 enheter per kilo kroppsvikt och dygn
  • I vuxen ålder : 0,6 - 0,7 enheter per kilo kroppsvikt och dygn

Försök att hitta din egen insulinprofil
Det enskilda behovet av basinsulin och måltidsinsulin varierar således och måste anpassas individuellt för varje person.
Målet är att hitta en insulinprofil som passar den enskilda individen vad gäller matintag och aktivitetsnivå. Det är viktigt att du har en bra kontakt med ditt diabetesteam och diskuterar dig fram till den bästa lösningen för dig. Man får aldrig pressa blodsockret för lågt så att svåra insulinkänningar uppkommer. Det är bra att man själv intresserar sig för sin insulinbehandling, skaffar sig egen kunskap om diabetes och lär sig hur man skall hantera insulindoseringen i olika situationer.

http://www.alltomdiabetes.se/website/content/control-through-insulin/insulin/dosering_av_insulin.aspx


Förvaring av insulin

Insulin mår bäst av att förvaras i kylskåp vid 2-8 grader men det är hållbart upp till fyra veckor vid 25 grader. Den insulinpenna du använder ska du ha i rumstemperatur. Skriv gärna upp vilket datum du satt in en ny ampull eller börjat med en ny förfylld insulinpenna för att hålla koll på hur länge du använt pennan. Det insulin som du inte börjat använda förvaras alltid i kylskåp och helst i dörrfacket för att undvika att det fryser.

Insulin och kyla

Insulin får inte frysa. Om insulinet fryser kan det få sämre effekt och ska kastas bort. Det är viktigt att tänka på hur du förvarar insulinpennan på vintern om du är utomhus. Ett bra sätt för att undvika frysning är att ha insulinet nära kroppen till exempel i en innerficka.

Tänk också på att om du flyger ska du alltid förvara insulinet i handbagaget. Annars finns det risk för frysning. Läs mer om insulin på resa.

Insulin och värme

Insulin ska förvaras vid högst 25 grader. Om insulinet utsätts för stark värme kan det brytas ner och effekten av insulinet kan försämras. Om du reser till ett varmt klimat kan det vara en god ide att ta med en kylväska för att inte utsätta insulinet för värmen. Använder du kylväska, se till så att insulinet inte ligger nära och har direkt kontakt med kylklampar och istället blir frysskadat.

Var noga med att inte heller utsätta insulinet för starkt solljus.

 

http://www.insulin.se/Startsida_insulin/Insulinbehandling/Forvaring/


Hur ska insulin injiceras?

Hur ska insulin injiceras?

Insulinpennor är idag det vanligaste hjälpmedlet som används för att ge insulin. Tillsammans med sjuksköterskan eller läkaren bestämmer ni vilken insulinpenna och nål som passar dig bäst.

Insulinet ska hamna i underhudsfettet, det område som är mellan huden och muskeln, där det tas upp i blodet i en jämn takt. Du ska byta nål vid varje injektionstillfälle. Ta inte längre nål än nödvändigt vid injektion.

Var på kroppen ska insulinet injiceras?

Vilket injektionsområde du ska använda diskuterar du med din sjuksköterska eller läkare. Det är viktigt att du varierar platsen för injektionerna inom området. Om du injicerar på samma plats under en längre tid kan det uppstå ”fettkuddar” (lipohypertrofi) och det medför att det insulin du injicerar ger sämre effekt.

Lämpliga injektionsområden

Magen
Du sticker i ett lyft hudveck. (Injektion utan hudlyft kan göras om det är uppenbart att fettjockleken överstiger nålens längd.)

Fram och utsidan av låren
Du sticker i ett lyft hudveck. (Injektion utan hudlyft kan göras om det är uppenbart att fettjockleken överstiger nålens längd.)

Skinkornas övre del, yttre del
Skinkorna har ett vanligtvis ett tjockt lager av underhudsfett och därför kan du sticka utan att lyfta hudveck.

http://www.insulin.se/Startsida_insulin/Insulinbehandling/Injektionsteknik/
http://www.alltomdiabetes.se/website/content/living-with-diabetes/for-dig-med-typ-1/din_behandling/sa%20har%20injicerar%20du%20insulin.aspx
I denna insulinpenna, Echo, har Gustaf Novorapid som tas till varje måltid.

Första insulinpennan

Nu var det då dax för Gustaf att avsluta den intravenös insulinbehandlingen och övergå i sprutform.
Det här var inte alls Gustafs grej, ursh vad han tyckte detta var jobbigt. Efter övertalning så blev slutet ändå gott. Det var inte lika farligt som han hade trott.


Super duper duktiga Gustaf!!!! <3

Vad är insulin?

Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln och utsöndras därifrån till blodet efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av socker (glukos) i blodet. Människan har dock alltid en liten mängd insulin i blodet vilket håller sockerämnesomsättningen i balans. Utan denna basnivå av insulin börjar kroppen själv producera socker, vilket framförallt sker under natten. Det finns alltså även ett grundbehov av insulin mellan måltiderna utöver det insulin som utsöndras vid måltid.

Insulin bildas i betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottskörteln. Namnet insulin kommer från Insula som betyder ö.

Insulin och diabetes

Eftersom diabetes är en sjukdom där kroppen inte förmår att producera tillräckligt med insulin så är det inte konstigt att ”tillverkat” insulin används som behandling vid diabetes mellitus.

Behandling med insulin

Insulinerna som används vid diabetesbehandling har alltsedan det första framställdes för drygt 80 år sedan blivit allt fler och bättre. Insulinerna har blivit mer skräddarsydda för att passa olika sorters diabetes och efterliknar mer en normal insulinproduktion. Valet av insulin beror på vilken form av diabetes och vilka individuella behov en person med diabetes har. Grovt kan de olika insulintyperna delas in i basinsulin, måltidsinsulin och mixinsulin.

Hur fungerar insulin?

För att sockermolekylerna ska kunna gå över från blodet in i kroppens olika celler behövs insulin. Insulin kan liknas vid en nyckel som öppnar en dörr i cellväggen så att sockermolekylerna kan passera in. Om det finns för lite insulin stannar sockret kvar i blodet och cellerna får för lite energi och dessutom blir blodsockret högt. Insulin har även effekter på kroppens omsättning av fettsyror och gör att triglycerider tas upp i blodet.

 

 

Du kan läsa om basinsulinmåltidsinsulininsulin och mixinsulin om du följer länken här:

http://www.insulin.se/Startsida_insulin/Insulinbehandling/


RSS 2.0