Kolhydrater på tallriken
För att bli lite tjatig om dessa kolhydrater ;)
Insulin och blodsockerkontroll
Så här super duper duktig är våran Gustaf :)
Idagsläget behöver han hjälp med vilken dos han ska ta, speciellt när det ska räknas kolhydrater och så behöver han bli påminnd om när han ska göra sina kontroller av blodsockret :)
Gustaf kollar sitt blodsocker innan varje måltid och tar insulin till alla måltider.
En helt vanlig dag
Ungefär så här ser en helt vanlig skoldag ut för Gustaf. På eftermiddagarna kan det bli lite justering av måltiderna för att passa med träningstider.
Nu äntligen har det efterlängtade SOMMARLOVET kommit och vi hoppas att vi kan hålla oss till rutinerna. Vi mår så mycket bättre då allihop ;)))
Glad sommar :)
Gustaf, Lisa, Emil och kusin Emalia efter skolavslutningen 2012
Köksvåg ett måste i köket!
Följ gärna denna länk och läs mer om diabetes och kolhydraträkning.
http://diabetesportalen.nu/ovrigt/kolhydratrakningMå bra med diabetes
Vi fick en bra bok när vi var på sjukhuset första veckan. Vi vill gärna tips om den! :)
Följ länken till adlibris om ni är intresserade ;)
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185839043
Följ länken till adlibris om ni är intresserade ;)
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185839043
Kan man äta allt?
Det finns egentligen inget som man inte kan äta, men tyvärr svänger blodsockret mer om man äter mycket sötsaker.
Istället för att fokusera på vad man inte får äta pratar vi gärna mer om vad som är bra att äta och helheten på måltiden. Målet i diabetesvården är alltid att man ska må så bra som möjligt, dvs att undvika svängande blodsocker, känningar och höga blodsockervärden.
Det är också viktigt att du som har diabetes får njuta av sådant som just du gillar, men frihet kräver ansvar. Alltför stor variation eller för stor mängd av sötsaker gör det oftast svårt att balansera blodsockret.
Ökad kunskap om kost och om vilka livsmedel man kan äta mer respektive mindre av ger en bra förutsättning för att du ska må bra, både kort- och långsiktigt. Dietisten hjälper dig med detta.
Lördagsgodis och fredagsmys
"Får man äta godis?" eller "Nu är det slut med godisätandet" är vanliga kommentarer man hör från dem som just fått diabetes. Hur är det egentligen med det?
Visst är det så att godis och andra sockerrika produkter, som t ex kakor, läsk och andra söta drycker höjer blodsockret snabbt. Men det betyder inte att det är förbjudet att äta godis. Man bör dock inte äta godis alltför ofta och i allt för stor mängd, lördagsgodis är en bra regel.
Det är också bra om man äter sitt godis eller andra sötsaker som en del av en måltid, då det inte ger samma effekt på blodsockret. Det är viktigt att man tänker på att ge extra insulin till godiset man äter.
Hur mycket blodsockret stiger efter att man ätit godis beror också på hur stor mängd man har ätit. Det är lättare att få ett bra blodsocker om man inte äter så stora mängder på en gång. Ett stort intag av sötsaker kan göra att du inte täcker ditt näringsbehov.
Chips och ostbågar innehåller en hel del kolhydrater, men också fett som gör att blodsockret inte stiger lika snabbt. Det är dock viktigt att man tar insulin i rätt mängd till detta. Nötter av olika slag är rika på enkelomättat fett och innehåller inte så mycket kolhydrater. Det gör att de inte höjer blodsockret så fort och, men på grund av sitt höga fettinnehåll innehåller de mycket kalorier vilket kan göra att man går upp i vikt om man äter stora mängder.
Sockerfritt
Sockerfritt godis innehåller inte vanligt socker utan får sin söta smak från olika sötningsmedel, oftast så kallade sockeralkoholer som xylitol, maltitol och sorbitol. Dessa höjer inte blodsockret lika mycket som vanligt socker, men godiset innehåller en del kolhydrater vilket gör att blodsockret ändå kan påverkas. En del sötningsmedel är dessutom laxerande och man kan få ont i magen om man äter mycket av dessa.
http://diabit.se/mat/vad-kan-du-ata
Istället för att fokusera på vad man inte får äta pratar vi gärna mer om vad som är bra att äta och helheten på måltiden. Målet i diabetesvården är alltid att man ska må så bra som möjligt, dvs att undvika svängande blodsocker, känningar och höga blodsockervärden.
Det är också viktigt att du som har diabetes får njuta av sådant som just du gillar, men frihet kräver ansvar. Alltför stor variation eller för stor mängd av sötsaker gör det oftast svårt att balansera blodsockret.
Ökad kunskap om kost och om vilka livsmedel man kan äta mer respektive mindre av ger en bra förutsättning för att du ska må bra, både kort- och långsiktigt. Dietisten hjälper dig med detta.
Lördagsgodis och fredagsmys
"Får man äta godis?" eller "Nu är det slut med godisätandet" är vanliga kommentarer man hör från dem som just fått diabetes. Hur är det egentligen med det?
Visst är det så att godis och andra sockerrika produkter, som t ex kakor, läsk och andra söta drycker höjer blodsockret snabbt. Men det betyder inte att det är förbjudet att äta godis. Man bör dock inte äta godis alltför ofta och i allt för stor mängd, lördagsgodis är en bra regel.
Det är också bra om man äter sitt godis eller andra sötsaker som en del av en måltid, då det inte ger samma effekt på blodsockret. Det är viktigt att man tänker på att ge extra insulin till godiset man äter.
Hur mycket blodsockret stiger efter att man ätit godis beror också på hur stor mängd man har ätit. Det är lättare att få ett bra blodsocker om man inte äter så stora mängder på en gång. Ett stort intag av sötsaker kan göra att du inte täcker ditt näringsbehov.
Chips och ostbågar innehåller en hel del kolhydrater, men också fett som gör att blodsockret inte stiger lika snabbt. Det är dock viktigt att man tar insulin i rätt mängd till detta. Nötter av olika slag är rika på enkelomättat fett och innehåller inte så mycket kolhydrater. Det gör att de inte höjer blodsockret så fort och, men på grund av sitt höga fettinnehåll innehåller de mycket kalorier vilket kan göra att man går upp i vikt om man äter stora mängder.
Sockerfritt
Sockerfritt godis innehåller inte vanligt socker utan får sin söta smak från olika sötningsmedel, oftast så kallade sockeralkoholer som xylitol, maltitol och sorbitol. Dessa höjer inte blodsockret lika mycket som vanligt socker, men godiset innehåller en del kolhydrater vilket gör att blodsockret ändå kan påverkas. En del sötningsmedel är dessutom laxerande och man kan få ont i magen om man äter mycket av dessa.
http://diabit.se/mat/vad-kan-du-ata
Olika måltider - kolhydraträkning
Här kommer några exempel på måltider och kolhydrat innehåll :)
Det som är intressant - är att samma måltid kräver olika mycket insulin beroende på vilken tid på dygnet han är... Mer insulin krävs på morgonen.
Gå gärna in och läs mer om kolhydrat innehåll i olika livsmedel i följande länk -
http://www.medtronic.se/sjukdom/diabetes/behandling/kolhydratraekning/kolhydratlistor/index.htm
Det som är intressant - är att samma måltid kräver olika mycket insulin beroende på vilken tid på dygnet han är... Mer insulin krävs på morgonen.
Gå gärna in och läs mer om kolhydrat innehåll i olika livsmedel i följande länk -
http://www.medtronic.se/sjukdom/diabetes/behandling/kolhydratraekning/kolhydratlistor/index.htm
Kolhydrater
Här kan ni läsa mer om vad kolhydrater är :)
http://www.medtronic.se/sjukdom/diabetes/behandling/kolhydratraekning/beskrivning/
http://www.medtronic.se/sjukdom/diabetes/behandling/kolhydratraekning/beskrivning/
Kolhydrater långsamma och snabba
Långsamt och snabbt
Hur snabbt blodsockret stiger påverkas av vilka livsmedel man äter, hur mycket man äter av dem och hur hela måltiden är sammansatt. Det är viktigare att fokusera på hela måltiden än på ett enskilt livsmedel.Glykemiskt index (GI) kallas ett sätt att klassa enskilda livsmedel utifrån hur de påverkar blodsockret. Ett livsmedel jämförs då med det blodsockersvar som vitt bröd eller glukos ger. Tabellvärdena baseras på innehåll av samma mängd blodsockerhöjande kolhydrater, men tar INTE hänsyn till portionsstorlek. Man har också infört begreppet "glykemisk profil" som mer tar hänsyn till hur mycket svängningar i blodsockret ett livsmedel ger.
Långsamma och snabba livsmedel
Ett långsamt livsmedel höjer blodsockret långsammare än ett snabbt livsmedel. Det gör att blodsockerkurvan blir jämnare och man blir inte hungrig lika fort. Det är en fördel om man så ofta som möjligt väljer livsmedel som är långsamma. Exempel på dessa är pasta, ris, baljväxter, bröd med hela korn etc. Organiska syror som t ex vinäger eller bröd bakat på rågmjöl eller surdeg kan också göra att blodsockerhöjningen blir långsammare.
Livsmedel som saft, juice och godis innehåller i stort sett bara kolhydrater i form av sockerarter och dessa höjer blodsockret snabbt.
Stärkelseinnehållande livsmedel som bröd, pasta och gryn kan vara både snabba och långsamma beroende på innehållet av fibrer, sockerarter, struktur mm. Ett vitt bröd är t ex snabbare än ett grovt bröd med hela korn.
Bara för att ett livsmedel är snabbt behöver det inte betyda att det är ett "dåligt" livsmedel. I vissa fall kan det vara en fördel att välja ett snabbt livsmedel, t ex efter träning eller vid känning. Dessutom är ju många av dagens måltidsinsuliner relativt snabba så då kan något snabbt livsmedel i en måltid passa ganska bra ihop med insulinets kurva.
http://diabit.se/mat/langsamt-och-snabbt
Vad ska man dricka då?
En sak kan vi alla vara överens om - Vatten är det bästa alternativet :)
Det fungerar till mat och som törst släckare :)
Men som alla andra vill en diabetiker också festa till det lite grann ;) Då finns det alternativ som är både bättre och sämre naturligtvis!
När Gustaf dricker drycker med kolhydrater gäller som huvudregel - ett glas sedan vatten.
Vi har fått lära oss en ramsa - "ELLER-ramsan"
Det fungerar till mat och som törst släckare :)
Men som alla andra vill en diabetiker också festa till det lite grann ;) Då finns det alternativ som är både bättre och sämre naturligtvis!
När Gustaf dricker drycker med kolhydrater gäller som huvudregel - ett glas sedan vatten.
Vi har fått lära oss en ramsa - "ELLER-ramsan"
Kolhydrater
Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket. Men det finns enstaka kolhydrater även från djurriket, till exempel mjölksocker, alltså laktos.
De kolhydrater många av oss behöver äta mer av finns i livsmedel som
bröd, mjöl, gryn och pasta av fullkorn. potatis. frukt, grönsaker, och baljväxter.
Kolhydrater från livsmedel som innehåller mycket socker, till exempel söta drycker, godis och bakverk, är inte nyttiga.
Varför behöver vi kolhydrater?
Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna. Glukos lagras i levern i form av glykogen som fungerar som energireserv. Hjärnan kan bara använda glukos som bränsle och behöver ungefär 100 gram glukos om dagen.
Olika typer av kolhydrater
Kolhydrater delas främst in i olika sockerarter, stärkelse och kostfibrer.
Hur snabbt kolhydraterna tas upp i kroppen beror på:
- hur de är uppbyggda.
- i vilken form de finns i livsmedlet.
- om de har värmebehandlats.
Det har till exempel betydelse om man äter kolhydraterna i form av hela spannmålskorn eller som mjöl och om de är tillagade eller råa.
Man brukar tala om "snabba" och "långsamma" livsmedel.
Man mäter hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter att man ätit ett livsmedel. Resultaten uttrycks som glykemiskt index, GI. Ett högt glykemiskt index innebär att blodsockret stiger snabbt och gör att man behöver äta oftare.
Exempel på livsmedel som snabbt påverkar blodsockerhalten är:
- sockerrika livsmedel som söta drycker, godis och bakverk.
- vitt bröd.
Bröd, flingor, gyn, pasta och ris med stor andel hela korn är exempel på livsmedel som ger en långsam och förlängd blodsockerstegring.
Hur kan jag välja bra kolhydrater?
Här är några tips på vad man kan göra för att äta bra kolhydrater:
- Ät mycket frukt, grönsaker, och baljväxter – gärna 500 gram per dag.
- Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
- Ta hjälp av nyckelhålet för att hitta bra alternativ.
- Ät mindre godis, glass och söta bakverk och drick mindre läsk och saft.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Kolhydrater/
De kolhydrater många av oss behöver äta mer av finns i livsmedel som
bröd, mjöl, gryn och pasta av fullkorn. potatis. frukt, grönsaker, och baljväxter.
Kolhydrater från livsmedel som innehåller mycket socker, till exempel söta drycker, godis och bakverk, är inte nyttiga.
Varför behöver vi kolhydrater?
Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna. Glukos lagras i levern i form av glykogen som fungerar som energireserv. Hjärnan kan bara använda glukos som bränsle och behöver ungefär 100 gram glukos om dagen.
Olika typer av kolhydrater
Kolhydrater delas främst in i olika sockerarter, stärkelse och kostfibrer.
Hur snabbt kolhydraterna tas upp i kroppen beror på:
- hur de är uppbyggda.
- i vilken form de finns i livsmedlet.
- om de har värmebehandlats.
Det har till exempel betydelse om man äter kolhydraterna i form av hela spannmålskorn eller som mjöl och om de är tillagade eller råa.
Man brukar tala om "snabba" och "långsamma" livsmedel.
Man mäter hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter att man ätit ett livsmedel. Resultaten uttrycks som glykemiskt index, GI. Ett högt glykemiskt index innebär att blodsockret stiger snabbt och gör att man behöver äta oftare.
Exempel på livsmedel som snabbt påverkar blodsockerhalten är:
- sockerrika livsmedel som söta drycker, godis och bakverk.
- vitt bröd.
Bröd, flingor, gyn, pasta och ris med stor andel hela korn är exempel på livsmedel som ger en långsam och förlängd blodsockerstegring.
Hur kan jag välja bra kolhydrater?
Här är några tips på vad man kan göra för att äta bra kolhydrater:
- Ät mycket frukt, grönsaker, och baljväxter – gärna 500 gram per dag.
- Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
- Ta hjälp av nyckelhålet för att hitta bra alternativ.
- Ät mindre godis, glass och söta bakverk och drick mindre läsk och saft.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Kolhydrater/
Vad innehåller maten?
LIVSMEDELSVERKET
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden.
Tallriksmodellen har tre delar:
Vad innehåller maten?
Maten vi äter innehåller en mängd olika ämnen, både nyttiga och mindre nyttiga. För att vi ska må bra behöver vi få i oss lagom mycket energi och tillräckligt med näring. Men det är inte bara mängden näringsämnen som är viktig utan även balansen mellan dem. En bra balans får man genom att äta varierat, det vill säga olika sorters mat.
Energi får vi framför allt från fett och kolhydrater men även från protein. Näringsämnen som protein, fett, vitaminer och mineraler behövs för att bygga upp och underhålla cellerna i kroppen. Dessa ämnen kallas essentiella eller livsnödvändiga näringsämnen och vi kan bara få i oss dem via maten. Varje essentiellt näringsämne har sin speciella uppgift och kan inte bytas ut mot ett annat.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/
http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Mat-och-naring/Tallriksmodellen/
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden.
Tallriksmodellen har tre delar:
- Den första är potatis, pasta, ris, bulgur och bröd, välj i första hand fullkornsvarianterna. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Komplettera eventuellt med en bit fullkornsbröd.
- Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken.
- Den minsta delen är avsedd för kött fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor.
Lägg märke till att tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta - det avgör hunger och energibehovet.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Tallriksmodellen/
Vad innehåller maten?
Maten vi äter innehåller en mängd olika ämnen, både nyttiga och mindre nyttiga. För att vi ska må bra behöver vi få i oss lagom mycket energi och tillräckligt med näring. Men det är inte bara mängden näringsämnen som är viktig utan även balansen mellan dem. En bra balans får man genom att äta varierat, det vill säga olika sorters mat.
Energi får vi framför allt från fett och kolhydrater men även från protein. Näringsämnen som protein, fett, vitaminer och mineraler behövs för att bygga upp och underhålla cellerna i kroppen. Dessa ämnen kallas essentiella eller livsnödvändiga näringsämnen och vi kan bara få i oss dem via maten. Varje essentiellt näringsämne har sin speciella uppgift och kan inte bytas ut mot ett annat.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/
http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Mat-och-naring/Tallriksmodellen/
Mat - en stor del av diabetikerns vardag
Tidigare skrev jag om hur cellen fungerade, att det behövs insulin för att glukos ska komma in i cellen. Men vad i maten är det som blir glukos? Det är en bit som är jätte viktig att lära sig när man har diabetes.
I maten har vi protein, fett och kolhydrater, vilka alla behöver insulin.
Fett och kolhydrater omvandlas till energi för muskelns arbete.
Protein används för muskelns uppbyggnad.
Det är från kolhydrater som glukos, det som kallas blodsocker bildas.
Hur mycket insulin som behövs varierar, vilket jag tidigare skrivit om.
Insulinet doseras i förhållande till måltidens kolhydrat innehåll.
Detta gör att man kan använda sig av kolhydraträkning för att upprätthålla en god blodsocker kontroll.
Det finns olika metoder för att beräkna sin kolhydratkvot.
Vi har fått en fantastik hjälp av våran dietist för att räkna ut Gustafs kolhydrat kvot, vilken förändras hela tiden.
Barn med diabetes rekommenderas idag att äta som andra barn i samma ålder. Det som är extra viktigt vid diabetes är måltidsordningen.
I maten har vi protein, fett och kolhydrater, vilka alla behöver insulin.
Fett och kolhydrater omvandlas till energi för muskelns arbete.
Protein används för muskelns uppbyggnad.
Det är från kolhydrater som glukos, det som kallas blodsocker bildas.
Hur mycket insulin som behövs varierar, vilket jag tidigare skrivit om.
Insulinet doseras i förhållande till måltidens kolhydrat innehåll.
Detta gör att man kan använda sig av kolhydraträkning för att upprätthålla en god blodsocker kontroll.
Det finns olika metoder för att beräkna sin kolhydratkvot.
Vi har fått en fantastik hjälp av våran dietist för att räkna ut Gustafs kolhydrat kvot, vilken förändras hela tiden.
Barn med diabetes rekommenderas idag att äta som andra barn i samma ålder. Det som är extra viktigt vid diabetes är måltidsordningen.
